.. om man får säga det själv :)
Det här skrev jag i Thailand när jag varit borta i 3 mån och snart skulle bege mig hemåt. Jag var fruktansvärt trött på min väska.. Läs och skratta som jag :)
Livet i en vaska.. en lasvard tanke.
Jaa.. Nu har jag levt i en ytterst liten vaska i 3 manader. Vaskan i sig ar val ganska stor, men kanns som att en trosa far plats (och ni vet hur sma mina trosor ar). Den dar vaskan ar jag ganska trott pa nu. Jag ar ocksa trott pa att nagra ganger i veckan behova packa skiten, trycka ner allt for att det ska fa plats, bli irriterad for att det nastan inte far plats, behova lyfta upp den pa ryggen (vilket nastan ar omojligt) som gor att jag nastan trillar, sedan konka pa den for att ga till en busshallplats, hoppa pa bussen, ga av bussen, ta vasksatan, hitta taxi eller liknande, ta vasksatan igen fran taxin ga till info, ta av vaskan, fa reda pa hostel, ta pa vaskan, ga till hostel och antligen slippa vasksatan i ca 2-3 dagar. Sen borjar det om igen.
Jaa den dar vaskan har varit mitt liv i 3 manader och vi ar langt ifran vanner. Hemma bor man i Ett hem (eller tja, de flesta iaf :P). I det hemmet har man ett eget kylskap. Ett EGET kylskap! Dar stoppar man in allt man handlar som behover vara kallt. Vill man sen ha kallt vatten eller sa kan man bara stoppa in lite i kylen, och vipps! sa ar det kallt! Lagar man mat en dag och kanner att, hoppsan.. det dar blev visst lite for mkt for bara mig.. ja vad gor jag da? Da stoppar jag in det i frysen. Vilket innebar att jag nagra dagar darpa (nar jag sovit gott i min egna sang som luktar gott AVEN om den ar skitig!!) kan stiga upp och kanna mig hungrig och plocka ut maten fran frysen som jag nagra dagar tidigare fros in.
Och det dar med sangen. Ar min sang skitig sa ar det min skit. Inte nagon annans. Hittar jag ett harstra eller 20 i min sang, sa ar det mina harstra, inte nagon annans. Nar jag sover sover jag (oftast) sjalv i min sang och i ett helt eget rum. Inte med mellan 6-25 andra personer. Det ar bara jag som eventuellt kan snarka och det ror inte mig i ryggen. Det ar bara jag som kan rora mig i sangen och da vaknar jag inte, for det ar inte snubben under mig som ror pa sig. Pratar jag i somnen hor jag inte ens det. Nar jag val ska ga och lagga mig i min egna sang hemma ar det bara att slanga sig pa sangen och somna. Man behover inte tanka pa allt man ska gora innan eller att man inte far bli kissig forran morgonen darpa. Sedan maste man dessutom klattra upp for sangen.
Nar jag har lagat mat och ska satta mig och ata plockar jag fram mina bestick och tallrickar och glas och allting finns dar! Inte sa att man maste vanta kanske en halvtimme pa att en sked ska bli ledig eller sa. Efter jag har atit stoppar jag dessutom ovanpa allt in mina tallrickar och glas och bestick i en diskmaskin. Och den fixar allt jobb!! Vilket betyder att jag kan ga och slanga mig pa soffan som ar stor och skon, och inte skitig och acklig, och borja zappa mellan kanalerna pa tv:n (vanligtvis). Jaa tv:n! Den har resan har varit helt underbar och toppen och bast och battre an allt annat och jag vet att jag inte kommer vara pa topp nar jag kommer hem. Allt kommer jag sakna. Precis allt! Tom vasksatan. Men nar jag kommer hem kommer en ny Sophie hem skulle jag tro. Och allt vi har hemma, har man inte nar man ar borta. En egen toalett ar saknad. Kommer bli skont ocksa. En vecka ungefar :) Nu ar det inte langt kvar.. kanns valdigt lattande men ocksa lite skrammande. Ska bli intressant att se vart jag aker efter sommaren ;) Nu fortiden om dagarna sitter jag mest och sjunger "all by my self", filosoferar om livet och dess mening. Jaa, jag har blivit djup kan ni tro! Thailand ar bra. Men ocksa skit. Maten ar nog varst. Jag som alskar mat. Och Koh Phangan var superbast! Jaa, en aterberattelse skulle ta mig 3 manader. Ha det nu sa jattebra sa ses vi snart allihop (narmare bestamt den 27:e) Och jaa, jag saknar er :) Manga manga kramar och mycket karlek!
fredag 22 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar